(Nedanstående text publicerades som insändare på www.avpixlat.info den 2 januari 2017)
Vem arbetar ärkebiskopen åt?
Ärkebiskop Antje Jackelén har dragit igång Juluppropet. Syftet är att åter öppna upp Sverige för helt fri invandring från Afrika och Mellanöstern genom att avskaffa de smärre skärpningar som regeringen tvingades införa efter mycken vånda efter den flodvåg av illegala invandrare som strömmade in i Sverige hösten 2015.
Under 2017 och framåt flyttas det ekonomiska ansvaret för dessa illegala invandrare över från staten till kommunerna, vilka redan är hårt belastade efter decennier av omfattande och släpphänt invandring. Under de närmaste åren väntas ytterligare c:a 300 000, anhöriga till tidigare invandrare, få uppehållstillstånd. I detta läge vill alltså ärkebiskopen öppna upp regelverken och praxis ytterligare.
Det finns många mer eller mindre svavelosande invektiv som till och med en sansad person skulle frestas att använda om en person som Antje Jackelén. De snällaste är kanske ‘förrädare’ eller ‘infiltratör’ och just de två ligger kanske också närmast sanningen. Det är svårt att tro att en person som är åtminstone ordinärt kognitivt begåvad skulle driva en sådan här agenda utan att arbeta åt främmande makt, eller åtminstone på uppdrag av någon annan än dem hon säger sig arbeta för. Detta gäller för övrigt ett inte oansenligt antal av politiker och opinionsbildande personer i Sverige.
Det är dags att börja fundera på allvar kring, och undersöka, vilka dessa människor arbetar åt. Helt uppenbart har vi bland våra allra tyngsta opinionsbildare och politiker personer som arbetar i direkt motsats till svenskarnas intressen. Varför gör de detta, och vem arbetar de åt?
För de som vill driva opinion för en skärpt invandringspolitik och för skärpta regelverk kring rättigheter till vårt välfärdssystem är det viktigt att göra distinktionen mellan naivitet och illvilja när man kritiserar de som drivit och fortsätter att driva utvecklingen dit de driver den nu. Man hamnar nämligen på en annan, högre belägen, moralisk plattform när man argumenterar utifrån att nuvarande politik är ett resultat av förräderi, illvilja och i förekommande fall av ryggradslöshet.
Om man lät sådana som Jackelén komma undan med att hon kanske agerat i naivitet eller okunskap så skulle hon fortfarande kunna framstå som god, om inte annat så i kraft av sin kyrkliga gärning. Då skulle hon fortfarande åtnjuta visst stöd tack vare sin moraliska plattform. Andra skulle ha något svårare att instämma i kritik mot henne. Om hon däremot kan antas agera i främmande makts intressen, t.ex. som övervintrad DDR- eller Sovjetagent, förlorar hon lite av sin moraliska plattform och det blir lättare att mobilisera opinionsmässiga angrepp på henne.
Distinktionen mellan ‘naiv’ och ‘förrädare’ blir därför viktig. Ge inte sådana som Jackelén, Löfven eller Reinfeldt m.fl. möjligheten att komma undan med påståenden om att de varit naiva när de i själva verket är förrädare.
Länk:
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar